Snart är det slut

Jag undrar vilka det är som klickar sig in här dagligen, trots att jag knappt uppdaterar. 
Hur som! Trevligt. 
 
Spenderar så mycket tid hemma som jag möjligen kan, pluggar, tränar, elevkårar (och tekniskt sett är det slut på det nu när årsmötet hållits!) och lever lite. 
Snart är slutet av dessa fyra fantastiska år på stjerneskolan här. Inte nog med att jag kommer flytta ifrån min lägenhet, jag kommer flytta ifrån vänner och bekanta som nu lämnar stället, jag flyttar ifrån mina klasskompisar som kommit att vara en trygg extrafamilj under åren, jag kommer flytta ifrån mina tränare - som blivit och varit som ett par extrapappor under våra läger, jag flyttar såklart ifrån våra läger, jobbiga morgonpass, otroliga skiddagar med de bästa man vet, jag flyttar ifrån världens bästa frukostar på skolan, alla värdelösa håltimmar i schemat, jag flyttar ifrån terrorledda intervallpass och stressiga skoldagar, jag flyttar ifrån världens bästa elevkår och jag flyttar ifrån Torsby.
 
Innan jag började här, var jag SÅ anti till att gå i skolan i Torsby. "Jag har hela världen framför mig, VARFÖR skulle jag flytta till denna hålan?" - Och vet ni vad? Jag är så fruktansvärt glad över att Torsbys skidgymnasium tog mig under sina vingar, trots att jag hade ambitioner som inte ens fanns representerade på skolan. 
Tränarna tog in mig, utan några meriter inom alpint - och gav mig bästa möjliga förutsättningar för att lyckas med min största dröm.
 
Jag har växt tusenfalt av att flytta hemifrån och ta hand om mig själv. Att som 15-åring lämna sina föräldrars säkra hem och behöva sköta sig själv, har varit nyttigt för inte bara mig, utan för alla jag känner som satt i samma situation. Jag har vuxit upp med dessa fantastiska alpinist 4-or (OCH de andra "11s'arna".) Jag har spenderat så många svettiga bussturer liggandes tvärsöver säten och folk för att försöka få lite sömn innan vi ska ut och åka skidor efter 20h i buss, jag har spenderat så många veckor i för små hotellrum med för många pubertala tjejer, jag har spenderat så många pissjobbiga löpturer med Emma, så många filmkvällar med diverse idrottselever. jag har grillat så fanatiskt mycket med dessa människor - och jag har älskat varenda sekund.
 
Vi har bråkat, gråtit, skrikit och suckat. Vi har svettats, stupat och nästan svimmat. - Tillsammans. I snart fyra år.
 
Att vi avslutar detta med en gemensam resa och en fantastisk studentvecka, som bara vi kan, är det bästa möjliga jag kan tänka mig.
Det här har varit så satans bra, och jag kommer sakna det av hela mitt hjärta.
Samtidigt som jag känner att jag gjort mitt här. Jag kunde inte möjligen fått en bättre gymnasietid eller vänner.
Jag har skaffat relationer för livet och minnen jag kommer bära med mig för alltid.
 
Det kommer med all säkerhet komma fler sådana här djupa och cheesy inlägg. Men det får ni stå ut med!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Mora

Har spenderat de senaste dagarna här i Mora hos Axel med familj och haft det jäääättetrevligt. Men imorgon eller fredag bär det återigen hemåt. 

Har tränat, ätit massa god mat, grillat, hävt upp en brasa vid älven, myst och sett på bio. (Fast and furious 7, asbra.)
Här kommer en liiiiten bildbomb






Sen ska jag hälsa till min favoritfisk Jon också, som tydligen läser här någon gång då och då! ;) 

"Always in the mood for you"

Tumblr-stulna bilder hela högen
Om det är något jag vill göra i livet så är det - precis som alla andra - att resa. Upptäcka världen och leva livet.
Kanske se världen från ett annat perspektiv än utsikten från en alptopp. Inte för att det är fy skam det heller, dock. 
 

Just nu är mina kära kumpaner i Lofsdalen, på Europacupfinaler och SM, innan halva gänget far vidare mot Italien och älskade Chiesa in Valmalenco. Där jag spenderat mina senaste tre år vid den här tiden. Men nu får jag stå vid sidlinjen hemma i Sverige. Men livet känns lite lättare när jag iallafall har lov fr.o.m onsdag. 
Plus att jag då betat av Högskoleprovet, gymnasiearbetet, träning inför NP i Svenska, ett matteprov, ett engelskaprov och diverse annat. (Några saker är redan avklarade och känslan är helt fantastiskt obeskrivlig.) Dock finns det ju en del kvar, som Cambridgeproven, som äger rum 11/4 eller 12/4 och 18/4. Och riktiga NP i Svenska, men det är jag inte så orolig för. 
Men innan dess ska jag fira påsk med några favoriter, hälsa på i Mora och såklart, få hem den bästa av de alla. Dessutom har jag sökt några strökurser till hösten och har jobb från sommaren och framåt. (Plus att mina två bästa vänner ska MED mig ner till västkusten!)
 

Christmas

 
Julafton var väl en himla härlig dag. 
Det var första året som någon (läs: mamma) inte behövde stressa ur TOTALT på oss andra för att vi var för långsamma osv.
 
Nog för att vi anade en liten rösthöjning och snabbare tal ett tag där, men det löste sig när "gör-allt-för-att-nöja-mamma-Mela" kom fram. 

Jag hade en trevlig dag med mina nära och jag och lillis fixade photoshoot med hela familian. (+ djur såklart.)
Himla skoj. 
Officiella insta-bilden, från mitt håll.

Kassa snapchat-bilden.

Världens finaste syster och jag.
Hon är en episk version av mig.
Lillis och mammsi. Och Leo, aldrig glömma Leo.

Lillia, Lelo och jag. Himla söta.
Bild från när lillbrorsan vaknade ur sin TVspels-koma.

Jag och lillis strikear en pose.
Tuff fan.
Jag och 50% av resten av familjen.
Härlig bild på Fjärtan.

Tror jag och Jennifer tog en miljard bilder. Och ingen blev bra. Knepigt.
André vaknade EN GÅNG TILL och fjollade sig mer i en bild!!!! 
 
Juldagen spenderade jag i backen med mamma, pappa och André. Fjärtan fegade ur pga de 400 minusgraderna. Men jösses vad fint det var.
 
Här får ni också en bild på en bajsAxel när han tok-somnade i mitt knä hehe.
 

Jullov

 
 
Spenderade mina första jullovsdagar i Branäs, jobbande med papi och min bror (den där kombon med mig och André fungerade i ungefär 1,5 dag, sen ville vi strypa varandra med de där jävla säkerhetsmadrasserna.) 
(Det är dock fruktansvärt bra madrasserat och nätat i Branäs i år.) 
 
Vi hade tur med vädret, det var sol, men precis som de senaste dagarna var det också SINNESSJUKT kallt. Herregud trodde jag skulle döööö. Men det löste sig med min nya ENORMA jacka från Swedemount. 
 
På måndagen efter denna jobbarhelg tog jag med lillis och drog oss till Mora för att hon skulle fått julshoppat lite. Det var snorhalt, pappa var orolig och de var mycket folk ute, men det löste väl vi. Hehe. 
Kröp väl fram i snigelfart, men det är ju en annan historia. Better safe than sorry, eller?
 
 

Trysil




Har spenderat torsdag-lördag i norska Trysil, den här gången med Henke som tränare, f.d. elev på skolan och del av EC-laget. 

Lägret har varit både upp och ner, harvigt och jävligt och kallt - som vanligt.
Men det sista så verkade det ändå släppa lite, vilket kändes bra. Det var på tiden.

Hur som helst så fick vi se massa sol i torsdags när vi kom dit, det var jättefint! Igår var det inte alls lika fint, men det gick väl ändå, trots att banan var toksvår och vädret var chilly. 
Idag var det dock kanonfint väder, från och till. 

Men det var rätt så kallt, så det slutade med att jag och Clara brände runt i våra nya Stjerneskolan-jackor från Swedemount som råkar vara det absolut varmaste jag någonsin ägt.

Nu är vi dock hemma och har tagit varmdusch, packat upp, ätit och såklart bosatt oss i soffan med te. 
Det blir inte mycket bättre än så.
Speciellt inte med det här puckot. 
Tanken på att jag får vakna med honom imorgon och nästan varje annan dag också är den bästa som finns.

(Och imorgon är min plan att sova hela dagen. Kroppen skriiiiker efter sömn!)

Hamrafjället

Här är några bilder från lägret i hamra, jag låter dem tala för sig själva. Ni får även se lite av vad vi i utvecklingslaget fick första kvällen. (Tro mig! Det var rena julafton!) 
Vi fick ryggskydd, jackor, handskar, brallor, tröja, mössa, hjälm, goggles, buff och vattenflaska och gud vet allt. Fanstastisk grej. Och ett SLAO-kort också. Vilket ger oss gratis liftkort på alla sveriges skidorter.













 

TBM - Arosa

En del bilder är mina och de andra är stulna av stora Edebo, Gabbi. (AKA vår personal coach and motivator and friend and sister and buddie and photographer.)

Så tar vi en stund och minns dagarna i Schweiziska Arosa och tävlingarna där. 
Hela förra och förrförra säsongen är galna mängder av tid spenderade med min icke biologiska tvillingsyster Alexandra. 
 
Tävlingarna här gick ju inte speciellt bra för min del, men vad gör väl det, vi hade iallafall väldigt roligt. 
 
Idag är jag på väg mot Stockholm för att se till att mina pjäxor blir as awesome as always, så det blir en t&r till kungliga hufvudstaden under dagen. Jag har varit på språng sedan 05:07. (Let me tell you, DET är FÖR tidigt.)
Är glad över min fantastiska förmåga att somna. Har de senaste veckorna somnat så sent om runt 1-2, men igår lyckades jag somna 21:30. Det är en talang, skulle jag vilja påstå.
 
Igår klämde jag också in en gympass för ryggen. Kändes bra, är inte helt kry än, så det gick väl på halvfart. Men jag blir ju helt galen om jag måste sitta hemma och dega.
 
Hade också första mötet med årets elevkårsstyrelse inför introdagarna. Det kommer bli kul! 
 
// So let's take a minute to remember the days in Swiss Arosa and the competitions over there.
The whole last season and the season before that equals crazy amounts of time spent with my non-biological twinsister Alexandra.

The competitions there did not go too well for me, but it doesn't matter since we had so much fun. 
 
Today I am heading towards Stockholm to make sure my ski boots ends up as awesome as always, so I am going to take a trip to the royal capital and back during the day. I have been on the run since 05:07. (And let me tell you, THAT is TOO early.)
Although, I am satisfied considering my ability to fall asleep. The last couple of weeks I have gone to bed as late as around 1 or 2 at night, but yesterday I managed to fall asleep at nine thirty. It's a hidden talent, I would say.
 
Yesterday I also squeezed in two hours at the gym, killing my back. Felt good, I am not completely fit and healthy yet, so it was on half speed. But I end up crazy if all I can do is sit at home and do nothing. 
 
Also we had the first meeting with the new student's council regarding the first two days of school. This will be fun! 

Inevitably unhealthy

Faktumet att jag vaknade upp och mådde piss var ju skoj. Ibland blir jag så less på att jag är så envis och visst
ska träna fastän jag känner mig krasslig. Sopa.
 
Så idag ligger jag på soffan hela dagen och hoppas på det bästa. Cykelvasan ska genomföras och det bra!
Träningspasset igår då, blev 1,5h på cykeln, i konstant motvind, det gick hyfsat bra ändå. Fast jag kände ju redan när jag precis satt igång att "det här kommer inte gå bra, jag är inte kry." Men jaja, ni vet.
 
// The fact that I woke up and felt like crap was fun, right. Sometimes I get so tired of my stubbornness, which makes me work out even though I am feeling sick. Trash.
 
So today I am stuck on the couch all day and hope for the best. The Cykelvasa is going to be implemented and it better be good!
The workout yesterday became a 1,5h long bike run, in constant headwind, it went pretty well though. But I felt as soon as I started that "this will not be good, I am not fit." But yeah, you know how it is.
 
 
Visa fler inlägg