Bra start på säsongen.

Förra veckan skulle vi starta tävlingssäsongen med två race hemma i Hovfjället. 
Vi inledde med en dag i backen och nätning på onsdagen, på torsdagen fick vi köra banan i två delar. 
Väldigt rolig bana och jag kände ändå att jag åkte rätt så bra. 
På fredagen fick vi till sist köra hela banan i ett svep och jag var andra åkare ut i banan. (Efter vår kamikaze-pilot och testkanin Edwin.)
 
Körde två åk, fegade lite, men kände mig rätt så säker på banan och att jag skulle kunna prestera. 
Tredje åket skulle jag gasa på lite, vilket resulterade i en krasch.
 
...Och med den kraschen var min säsong över. 
Hade sönder främre korsbandet i vänster knä och får nu invänta operation om några veckor.
 
Fick dock galet bra hjälp väldigt fort. Kraschen hände på fredagen och på måndag morgon hade jag tid på Sophiahemmet i Stockholm. (Vilka förövrigt är de bästa på knän i Sverige.) 
 
Det här var väl ungefär det tråkigaste som kunde hända. 
Men sånt inträffar och det är ingen mening att sitta och sura över det. 
- Bita ihop och komma igen starkare, är vad jag får göra.

Nu sitter jag iallafall i Hamra, vi kom hit igår och jag ska vara supporter och alt. co. speaker under helgens tävlingar. Man får ju iallafall hålla sig i rätt sällskap för att ladda med pepp och längtan att bli frisk.
Såklart även en och annan ångestkänsla kan jag tänka mig att det blir. I och med att mina vänner får göra det jag älskar,och jag får bara titta på.
 
 
#1 - - Olivia:

Usch jag lider verkligen med dig :( Ta hand om dig! <3

Svar: Tack, det är väl sånt som händer antar jag... <3
Mikaela