Whiney whiney

Jag vet att jag grinar för mycket om detta med min jävla förkylning, men HERREGUD DEN TAR JU KOL PÅ MIG?!?!
 
Det var fint att lära känna er alla, vill tacka mina vänner och familj för all tid vi fått tillsammans, vill tacka Axel för hur otrevlig och jävlig han är (♥♥♥♥♥), vill tacka mina lärare som spridit sin kunskap till mig under alla år, vill tacka mina skidor för alla meter ni färdat mig, jag vill tacka mina tränare för alla fina, svinjobbiga träningspass som fått mig mindre kass, jag vill slutligen tacka allt godis och mat som sett till att jag är precis så fylld med fett som jag ändå är. 
Och ett speciellt tack till Sandra och Jossan som spenderat snart fyra år med mig på alla lektioner och sett till att jag inte dött av tristess.
 
Men nu är min tid kommen. Det är dags.
 
// I know that I am whining too much about my stupid ass cold, but OH MY GOD IT IS FUCKING KILLING ME?!?!
 
It was nice knowing you all, I want to take a minute to thank my friends and family for all the time we have gotten together, I want to thank Axel for how rude and disturbing he is (♥♥♥♥♥), I want to thank my teachers who have been spreading their knowledge during all these years, I want to thank my skis for all the metres you have taken me, I want to thank my coaches for all of the nice, superhard workouts who have made me less bad, and finally I want to thank all the candy and food who have made me as fat as I am. 
And a special thank-you to Sandra and Jossan who have spent almost four years with me in our classes and made sure that I wouldn't die of boringness.
 
But my time has come. It is time.
 
#1 - - Sandra:

Du kommer inte dö ❤️❤️❤️❤️